Ny # startad på Twitter. Mörkertalet. Om alla de som aldrig anmälde den där våldtäkten eller våldtäktsförsöket. Jag var millimetrar från att våldtas när jag var 20-någonting. Jag minns inte exakt när, men det är heller inte relevant. Jag minns inte vad kräket hette (Någonting Ström?), men jag minns hans ansikte.
Vi var ett gäng vänner som hyrde en stuga på Västkusten. Vi hade det roligt. Jag och en kille bestämde oss för att sova tillsammans. SOVA. Vilket jag gjorde väldigt klart innan vi lade oss. -Inga problem, sa han. Han ljög. Vaknar av att han sliter i mig och försöker tränga in i mig, känner fortfarande hans fuktiga ollon treva runt. I den situationen fanns inte så många tankar. Jag sparkade av mig honom - och gick upp till en vän och la mig i den sängen i stället. Livrädd. Trodde kräket skulle komma efter. Det gjorde han inte. Han tog sitt pick och pack och drog.
Minns inte vad som sas dagen efter, men det var inte mycket. Stämningen blev dämpad. Fan... vi hade ju semester och så bara förstördes allt. Någon anmälan blev det då i alla fall inte. Tänkte jag ens på det? Visste ju vem det var.
Skulle gjort så annorlunda idag. Men var inte beredd då. Är en någonsin beredd? Det jag minns mest var att det blev så konstig stämning och att jag kände mig lite ivägen för allas semesterglädje. Det är det jag är mest förbannad på idag. Tassade på tå för alla andras skull när någon försökt våldta mig. Vilket jävla skämt till värld vi lever i.
mörkertalet,
våldtäkt,
våldtäktskultur,
Kommentera