femtesstic.blogg.se

Under helgen var jag på en konferens för att fortbilda mig inom mitt yrke - djursjukskötare. Jag jobbar i nära sammarbete med en annan yrkesgrupp (veterinärer) och de hade också föreläsningar. Vi jobbar alltså inom samma branch, har helt olika yrkesroller och är beroende av varandra för att kunna utföra bästa möjliga jobb. Det är också bra att ha en viss förståelse för varandras arbetsuppgifter för att kunna göra vårt bästa. Däremot har vi rent praktiskt ingen större nytta av att veta de exakta detaljerna inom varandras expertiser. Att det kan vara intressant har liksom inte så mycket med yrkesutövning att göra.

 

Nu är det så att jag tillhör den "klassiskt lite längre" yrkeskategorin. En gång i tiden var min yrkeskategori mer av handräckare. Men det är en yrkesroll som med tiden utvecklats och blivit allt mer komplext i och med att kunskaperna och teknikerna inom yrket utvecklats och blivit allt mer komplicerade, och vi har numera både egna ansvarsområden och legitimation. Så förväntningarna inför en helg med föreläsningar är såklart att vi ska få ta del av spetskomptens som är relevant för våra respektive yrkesgrupper.

 

Men så blev det inte riktigt. Vi hade EN föreläsare som faktiskt var djursjukskötare. Hon var var helt fantastisk! Rolig, inspirerande och relevant. Vi hade också en föreläsning av en person som jobbar med produkter som kan användas rent praktiskt inom yrket, vilket också var intressant. En intressant föreläsning hölls av en veterinär, och han pratade om ett område som är relevant för vårt yrkesutövande nämligen situaioner som kan uppstå när riktigt dåliga djur måste sövas. Det är nämligen (precis som inom humanvården) sköterskorna som sköter narkosen medan veterinären opererar. En veterinär pratade också om sårvård vilket är högst relevant. Så det finns som synes gott områden där vi är de som utför uppgifterna. Totalt ca 4 timmar. Bra timmar. Relevanta timmar.

 

Resten av föreläsningarna (5,5 timme) handlade om kirurgi, diagnostisering och analysering av provsvar. Det skulle vara att gå utanför vår yrkesroll att sätta en diagnos på ett djur, bestämma fortsatt vård efter ett prov är taget och är det något som vi sköterskor ALDRIG gör så är det att operera. Vi behöver alltså inte veta hur en bäst placerar en kateter i en brusten urinblåsa eller vilken skruv som ska användas för att stabilisera en fraktur. Ändå handlade stordelen av föreläsningarna om just detta. Veterinära expertisområden. Något som jag fann både irriterande och tröttsamt, samt ett enormt slöseri med folks tid och pengar. Varför ska klinikerna betala dyra pengar för att skicka sin personal på utbildningar som inte riktar sig till dem?

 

Hur som haver. Efter att ha genomlidit en timme med skruvar, plattor, operationstekniker och otaliga röntgenbilder på fraktur innan och fraktur efter åtgärd (alltså kunskap som veterinärer behöver) säger föreläsaren "Sen behövs det så klart rehabilitering, det är jätteviktigt!", varpå han går vidare till nästa sorts fraktur och hur den kan lagas. Här blev jag lite (jättemycket) irriterad då rehabilitering är något som vi sköterskor jobbar med, och som han bara slänger in i en mening utan att gå in på det närmare. Följande konversation utspelar sig;

 

-Varför pratar du inte om rehabilitering då?

-Finns ju mycket som är viktigt att prata om men hinner inte ta upp allt på en föreläsning.

-Nej, men det hade ju kanske varit mer relevant för oss eftersom vi är sköterskor.

-Det är ju tråkigt att du tycker så, men detta är ju också viktigt att veta.

 

Alltså ursäkta mig herr Veterinär med Viktig Expertis? Hur menar du att DINA experkunskaper inom kirurgi på något vis gör MIG till en bättre sköterska? Hur ska jag använda kunskapen att det finns olika sorters skruvar för att ta hand om patienterna på bästa sätt efter ingreppet? Hur ska jag kunna använda informationen om hur du slingrar ett snöre runt en bit ben för att få patienten att använda sitt ben på rätt sätt efter operationen? Hur är plattans skruvhål relevant när jag ska röntga en viss led på ett visst sätt? Men nej det har inte du tänkt på. Och vad som är tråkigt i denna situation är inte att jag efterfrågar kunskap som är relevant för mig, utan att du tror att din yrkeskompetens är den viktigaste.

 

Men så kom Herr Viktig Expertis på bättre tankar och lade mer fokus på rehabilitering, hantering och smärtlindring. Haha! Skulle en kunna tro (inte!) men i stället för att tänka om och kanske lägga lite mer fokus på vad som skulle vara relevant för oss så fortsätter han att prata om skruvar, plattor och före/efter-bilder i 45 minuter till. Hurra. Kanske borde skicka en länk till en kurs i "Om du inte har kunskap att föreläsa om spetskompetens för en yrkeskategori, är det inte en bra idé att föreläsa om metoder som används av en annan yrkesgrupp." Antagligen så är det bara att vänta på att stofilerna spontant dör ut. Och inte ersätts av nya individer.

 

När min utbildning skulle flyttas till samma ort där veterinärerna studerar var ett av argumenten från sidan som ville flytta att det var ju "jättebra, för då kunde vi ha samma föreläsningar som veterinärstudenterna!" Nej det kan vi inte! Och det kan vi fortfarande inte efter att vi har tagit vår examen och förflyttat oss ut i arbetslivet. Vet ni varför? För vi har andra expertisområden och arbetsuppgifter än veterinärer. Frustrationen från universitetstiden dyker onekligen upp igen. Kan på sätt och vis förstå byråkrater som sitter på sina kontor och inte har stenkoll (fast egentligen inte om de nu ska utreda frågor kring utbildningar av två olika yrken) än att en person som jobbar med djursjukskötare dagligen inte fattar vad det är vi gör.

 

Inställningen att en yrkesgrupps kunskap är viktigare och intressantare är så sjukt störig. Oavsett vilka yrken vi talar om. På personnivå skiljer sig intressen så klart åt, men på yrkesnivå kan en inte säga att vissa yrken är intressantare eller viktigare än andra. Yrken måste ha olika expertiser (annars skulle det väl inte vara två olika yrken eller har jag missat något?) och utövarna av de olika yrkena måste tillåtas få känna en stolthet över att just dessa kunskaper är viktiga och nödvändiga för att branchen ska fungera optimalt. Genom att inte anpassa föreläsningarna efter de olika yrkesgrupperna, utan bara kasta över den ena gruppens föreläsningar till den andra anser i alla fall inte jag signalerar att de båda tas på lika stort allvar.

 

Ok. Men då har jag fått det sagt. Irritationen jag kännt idag alltså! Nu hoppas jag att den har släppt. Är så jävla trött på denna inställning. Please stahp.